Källsortera

 

 

Källsortering

Att sortera sitt avfall är ett enkelt sätt att göra skillnad för miljön. Här får du lite tips och trix kring hur du sorterar rätt och hur du minimerar ditt restavfall. Häng med!

Avfallstrappan

I Sverige lever vi som om det fanns 4,2 jordklot att använda, vilket det såklart inte gör. För att komma tillrätta med detta problem antog de nordvästskånska kommunerna 2012 gemensamma avfallsmål för 2020. Målet är att minska mängden restavfall genom att förebygga avfall och att öka sorteringsgraden.

Vi bidrar till arbetet genom att erbjuda sorteringsmöjligheter och information till våra hyresgäster. Som hyresgäst ansvarar du för att sortera ut ALLT återvinningsbart. NSR:s analyser visar att enbart 37% av det i restavfallet verkligen hör hemma där. Resterande 63% hade kunnat återvinnas – här kan vi alltså bli bättre, allihop! Avfall är inte skräp, utan en värdefull resurs i planetens ögon – och därmed även för dig och oss.

Om vi ska kunna minska resursanvändandet måste vi använda resurserna smartare. Och att använda material igen är avgörande. EU:s arbete för avfall följer prioriteringsordningen här nedanför. Utgå från ”avfallstrappan” du också, så är du på god väg till ett minskat klimatavtryck.

  1. Förebygg avfall. Allra bäst är om vi undviker att skapa avfall. Att tacka nej till reklam kan exempelvis spara 50 kg returpapper per år. Många kastar ju tyvärr reklamen utan att ens läsa den, så för många finns nog inte ett enklare sätt att minska sitt avfall. Du kan dessutom spara pengar genom att förebygga avfall. Med minskat matsvinn kan du spara mellan 3 000 och 6 000 kr per år. Pengar man kan ha roligare för än att kasta i soptunnan.
  2. Återanvänd. Att använda en egen kasse när du handlar istället för att köpa plastpåsar förebygger inte bara avfall, utan är ett enkelt sätt att återanvända saker. Du kan också köpa och sälja begagnade möbler eller kanske hitta ett helt nytt användningsområde? Sätt fantasin på prov!
  3. Återvinna. Är de två första stegen inte genomförbara, ska materialet återvinnas. Det gör du till exempel genom att källsortera förpackningar eller att panta burkar och flaskor.
  4. Energiutvinning. Det som inte kan återvinnas kan fortfarande göra nytta som värme och el. Ditt restavfall förbränns och kommer tillbaka som värme i dina element och i ditt varmvatten, eller kanske som el för din TV. På så sätt bidrar restavfallet till ett kretslopp, där man inte behöver bränna kol, trä eller annat koldioxodtätt bränsle för att få värme. Förbränningen i fjärrvärmeverken bidrar däremot ändå till koldioxidutsläpp, särskilt på grund av osorterade plastförpackningar. Så sortera din plast mycket noga.
  5. Deponi. Det sista, och därmed även sämsta, alternativet för avfall är deponi. Deponi innebär att avfallet samlas på en soptipp. Och där gör det varken nytta som material i nya saker eller som värme. Det enda värdelösa avfallet, alltså.

Sortera mera och gör skillnad!

Visste du att glas och metall kan återvinnas i oändligheten, utan att kvaliteten försämras? Att en enda återvunnen tidning sparar tillräckligt mycket energi för att koka 38 koppar kaffe? Eller att ett ton returpapper motsvarar 14 träd – som om du återvinner kan växa vidare i skogen?

Nu vet du! Det du sorterar gör alltså stor skillnad, om det så bara är en dagstidning. Här hittar du information och tips kring källsortering. Du kan också följa mängden avfall som sorteras i fastigheterna. Det blir en hel del, som du kan se!

Vi strävar efter att erbjuda full sortering. Det sorterade avfallet kan återanvändas, vilket kräver mindre resurser och energi än produktionen av nya saker – bra va? På vissa adresser är dock utrymmet för källsortering begränsat och då hänvisar vi dig till återvinningsstationen vid ICA Maxi alternativt NSR:s återvinningscentral.

En del saker ska alltid tas till återvinningscentralen. Exempel är julgranar, elskrot och möbler. Sådant som är i bra skick kan lämnas till återbruk och glädja någon annan!

Sortera i din lägenhet

Det är trångt i många köksskåp, bland annat på grund av att vattenlåset tar plats. Därför får man vara klurig för att få plats med vettig sortering. Ett alternativ i ett vanligt standardskåp (80 cm brett) kan vara att försöka få plats med tre kärl i skåpet och ha ett utanför. Sådant upplägg bygger på att själva finsorteringen görs nere i soprummet. Testa dig fram hur man kan få in kärlen i skåpet. Prova att ställa ett av kärlen på andra hållet, så brukar det gå.

  1. Matavfall – i bruna påsen landar matrester, tepåsar, hushållspapper och liknande. Använd aldrig plast- eller bioplastpåsar till matavfallet, de kan inte brytas ned i gasverket.
  2. Källsortering – här lägger du alla förpackningar som ska källsorteras.
  3. Tidningar och returpapper – ofta skrymmande, så samlas med fördel utanför skåpet.
  4. Restavfall – denna behållare behöver inte vara så stor, nästan allt ska ju faktiskt sorteras. Här läggs det lilla som inte kan sorteras, som kattsand, blöjor, diskborste, kuvert och ett trasigt dricksglas.